Välkommen till
2047 Science Center

En kunskapsarena inom teknik och naturvetenskap

Nyheter

  • IVA-seminarium med 2047 Science Centers och Borlänge kommuns arbete för ökad motivation i skolorna

    I samband med att Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) släppte sin senaste rapport "Det är ju inte allmänbildning direkt – 10–15-åringars syn på naturvetenskap och teknik" arrangerades måndag 20/5 ett seminarium med rubriken "Ungas attityd till naturvetenskap och teknik: Hur vänder vi trenden?"

    Under seminariet diskuterades bland annat varför många barn och unga har svårt att se den konkreta nyttan med naturvetenskap och teknik, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter kompetens. Bland annat lyftes frågor som "Hur kan vi förändra ungas relation till naturvetenskap och teknik?" och "Hur kan vi skapa bättre samverkan mellan skola, näringsliv och civilsamhälle för att främja STEM?".

    Utveckling av undervisning för motiverat lärande

    Jon Hagman från 2047 Science Center och Christer Näslund från Borlänge kommun var inbjudna för att berätta om hur vi arbetar i Borlänge för att undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik ska bli mer motiverande, lustfylld och relevant för eleverna.

    Det gemensamma arbetet bygger på analyser av nationella prov och elevintervjuer för att ta fram mer effektiva och uppskattade insatser. Arbetet bedrivs tillsammans med alla skolenheterna i deras systematiska kvalitetsarbete (SKA).

    Vi har bland annat utvecklat systemet "Gröna tråden" tillsammans med en grupp referenslärare. ”Gröna tråden” ska vara ett redskap för likvärdighet och etablera en "delakultur" mellan lärare på kommunens grundskolor. Det är viktigt att lärare på ett enkelt sätt kan dela med sig av goda exempel på undervisning. ”Gröna tråden” har på så sätt blivit ett forum för att kunna dela med sig av bra uppgifter och upplägg som man ser att eleverna uppskattar. De olika insatserna analyseras och förfinas löpande.

    Arbetet har även resulterat i nya uppskattade lektionsupplägg där eleverna får klura, undersöka och räkna i skolprogrammen "Junioragenterna" (åk 4), "Pascals trasiga recept" (åk 2) och "Bråk i mattelabbet" (åk 5), med flera.

    Investeringar av Ljungbergsfonden

    Under IVAs seminarium deltog även Ljungbergsfondens vd Sara Jons, vars investeringar skapat förutsättningar för det långsiktiga arbetet där likvärdighet och progression i de olika stadierna prioriteras, bland annat genom att alla skolor i Borlänge nu jobbar strukturerat med NTA som "ryggrad".

    Ljungbergsfonden jobbar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik och öka kvaliteten på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, så att undervisningen får en kontext som är relevant och vardagsnära för ungdomarna. Sara Jons pratade bland annat om att det finns behov av en modernare bild av vad en forskare är och förebilder på nära håll som de unga kan relatera till. Ljungbergsfondens engagemang i det arbete som 2047 Science Center och Borlänge kommun driver gemensamt är ett bra exempel på hur samskapande kan möjliggöra skolutveckling.

    Viktigt med relevans och förebilder

    Medverkade på seminariet gjorde även Joakim Wernberg, forskningsledare för Entreprenörskapsforum vid Lunds universitet. Han ville poängtera att teknik och mattematik är medel för att nå andra mål, inte ett syfte i sig. Genom att få in relevans i undervisningen kan det bli enklare att skapa intresse för dessa ämnen bland de unga.

    Maria Persson Gulda, Teknikchef H2 Green Steel, och Vivane Widman, Head of people and culture på Norrsken Foundation, betonade båda hur viktigt det är att visa hur STEM-ämnen är relevanta för att kunna jobba med klimatfrågor. Att integrera klimatfrågor tidigt i STEM-undervisning och lyfta förebilder och hur de jobbar med att lösa klimatfrågor med hjälp av teknik kan vara ett sätt att höja intresset bland eleverna.

    Ytterligare talare på seminariet var bland andra Johnny Häger, undervisningsråd på Skolverket och Eleonora Svanberg, grundare av föreningen Girls in STEM, som syftar till att krossa normer och göra branschen tillgänglig för alla. 

    På följande sida går det att ladda ned IVAs rapport, som är framtagen inom IVAs projekt ”Framtidens kunskapssamhälle” i samarbete med organisationen Vetenskap & Allmänhet. På webbsidan finns även ett inslag från TV4s Nyhetsmorgon där Magnus Berggren (styrgruppens ordförande) och Felicia Öberg (IVAs studentråd) medverkar.

    https://www.iva.se/publicerat/rapport-det-ar-ju-inte-allmanbildning-direkt/

    På följande webbsidan går det att se seminariet i efterhand:

    https://www.iva.se/det-iva-gor/evenemang/ungas-attityd-till-naturvetenskap-och-teknik-hur-vander-vi-trenden/

  • Robotprogrammering ska få bygdens elever mer intresserade av naturvetenskap och teknik

    Pressmeddelande:

    Projektet Science Dalatour ska stärka digital och teknisk kompetens hos runt 1500 elever och lärare på låg- och mellanstadiet. Eleverna får lära sig grunderna i programmering med hjälp av ett roligt, utmanande och lärorikt upplägg som leds av pedagoger från 2047 Science Center. Nu erbjuds samtliga skolor i Rättvik, Gagnef och Leksands kommuner kostnadsfri medverkan.

    Science Dalatour i Siljansbygden ska väcka intresse för teknik och naturvetenskap och därmed bidra till att säkra länets framtida kompetensförsörjning. Via projektet erbjuds lärare fortbildning och elever får lektioner i kreativ och praktisk programmering.

    Rättvik är först ut under vårterminen 2024, innan projektet går vidare till Gagnef under höstterminen och avslutas i Leksand våren 2025. Genom projektet får elever lektioner i kreativ och praktisk programmering som ska väcka intresset för teknik och naturvetenskap. Allt under ledning av erfarna pedagoger från 2047 Science Center.

    – 2047 Science Center jobbar för att sprida kunskap och skapa intresse för teknik och naturvetenskap i hela länet, så Leksands Sparbanks stöd ger oss möjlighet att nå ännu fler elever och lärare. Science Dalatour blev riktigt uppskattat när vi tidigare genomförde projektet i södra Dalarna. Spännande, klurigt och framför allt roligt, var några av omdömena. Nu ser vi verkligen fram emot att besöka skolorna i Rättvik, Gagnef och Leksand, berättar Linda Axelsson Karlqvist, projektledare och ansvarig pedagog för Science Dalatour.

    Eleverna får lära sig grunderna i programmering med hjälp av LEGO Education i ett roligt, utmanande och lärorikt upplägg. I årskurs 1–3 kommer man jobba med temat ”Vår stad” och i årskurs 4–6 är temat ”Framtidens fordon”. Lågstadieeleverna får bland annat bygga och programmera ett vindkraftverk, medan de äldre eleverna kommer att programmera ett fordon som ska ta sig runt Siljan och utföra ett antal uppdrag.

    – Om vi kan vara med och förse våra barn och unga med viktiga verktyg för framtiden är det en självklarhet för oss. Vi vet att den här typen av kompetens kommer att vara nödvändig, så att få testa och förhoppningsvis bli ännu mer nyfiken i skolan har bara fördelar. Det var en självklarhet för oss att kroka arm med 2047 Science Center och göra den här satsningen. För oss handlar det om ett sätt att framtidssäkra bygden, för att på lång sikt också vara med och säkra regionens kompetensförsörjning, säger Jonas Heimer, marknadschef på Leksands Sparbank.

     

    Om Science Dalatour

    Projektet Science Dalatour har som mål att tillgängliggöra teknik för alla och på så vis stärka innovationsförmågan och attraktiviteten inom ämnesområdet i Dalarna. Science Dalatour fokuserar på att stärka digital och teknisk kompetens hos skolelever och lärare, vilket på lång sikt kommer att bidra till ett bättre rekryteringsläge för att kompetenssäkra inom områden där vi idag vet att det råder brist på arbetskraft. Vi måste jobba på bred front för att regionen och landet ska kunna vara i teknisk framkant genom att efterfrågade och rätt kompetenser kan tillsättas framledes.
    I Rättvik, Gagnef och Leksands kommun finns det ca 100 klasser i årskurs 1–6. Projektet strävar efter att besöka alla klasser under projekttiden. Pedagoger från 2047 Science Center åker ut till skolorna där de genomför fortbildning för lärare och praktiska lektioner med eleverna. Aktiviteterna genomförs med materiel från LEGO Education.

    Ytterligare information om Science Dalatour finns på 2047.nu/sciencedalatour

     

    Kontaktpersoner

    Linda Axelsson Karlqvist, projektledare och ansvarig pedagog för Science
    Dalatour
    linda.axelsson-karlqvist@2047.nu
    0243-42 02 01

    Jonas Heimer, marknadschef Leksands Sparbank
    jonas.heimer@leksandssparbank.se
    072-237 21 62

     

    Science Dalatour genomförs av 2047 Science Center med stöd från Leksands Sparbank.

     

    sidfot Science Dalatour Siljan

  • Team._.hug och Aspeboda Science Club till skandinavisk final i FIRST LEGO League

    Efter en intensiv dag med många rafflande robotmatcher och intressanta redovisningar utsågs laget Team._.hug från Västra skolan i Falun till champions vid regiontävlingen i Falun. Vinnarna går till skandinavisk final i Mo i Rana 2 december. De får sällskap i Norge av laget som kom på andra plats, fritidslaget Aspeboda Science Club.

    Team._.hug från Västra skolan i Falun utsågs efter en samlad bedömning till Champions i FIRST LEGO League Challenge Dalarna. Enligt domarna, som bland annat bestod av representanter från 2047 Science Center, Borlänge energi, Hitachi Energy och Högskolan Dalarna, presterade de bra i alla moment. Dessutom vann de även Teknikpriset, samtidigt som de segrade i regiontävlingens robotfinal.

    – Jag är jätte, jätteglad! Jag och många av mina lagkamrater går i åttan, och det är första året vi är med i FIRST LEGO League. Vi funderar redan på om vi ska vara med nästa år igen, men först det ska bli superskoj att åka till Norge och tävla med alla roliga människor i mitt lag, säger Siri Norberg i vinnarlaget Team._.hug från Västra skolan.

    – Det har varit väldigt roligt att tävla i FIRST LEGO League. Jag har varit med ett år tidigare. I år var det svåraste att komma på ett riktigt bra projekt, berättar Rufus Östman i Aspeboda Science Club, som också ser fram emot att tävla i den skandinaviska finalen 2 december.

    Förutom stiliga pokaler – i Lego, så klart – fick de två vinnarlagen ta emot varsin prischeck på 60 000 kr, som Skolverket bidrar med till reskassan.

    – Vi har sett riktigt många bra projekt och prestationer i år. Det var jämna robotmatchar hela dagen, och redan i kvartsfinalen såg vi dagens högsta poäng. Det blir jättespännande att se hur de två lag vi skickar till den skandinaviska finalen kommer att klara sig i konkurrensen, säger Röde Nyström, projektledare för FIRST LEGO League på 2047 Science Center.

    Ämnesövergripande tävling

    FIRST LEGO League Challenge är en ämnesövergripande tävling för ungdomar 10–16 år. Tävlingen har ett nytt tema varje år och projektperioden är alltid åtta veckor. Tävlingen ska inspirera barn och unga att bli morgondagens ingenjörer, forskare och problemlösare. Genom samhällsaktuella uppdrag får deltagarna uppleva vetenskap och teknik på ett engagerande och spännande sätt.

    Livesändningen – som producerades av de proffsiga studenterna på Högskolan Dalarna – går att se i efterhand: https://www.facebook.com/events/830384535495266

     

    Regiontävlingen i Dalarna arrangeras av 2047 Science Center.
    Följande företag och organisationer engagerar sig regionalt i arbetet med FIRST LEGO League, för framtidens kompetensförsörjning inom naturvetenskap och teknik:
    Borlänge Energi
    Falu Energi & Vatten
    Hitachi Energy
    Högskolan Dalarna
    Ljungbergsfonden
    MaserFrakt
    Skolverket
    Teknikerjakten

    Mer information om FIRST LEGO League finns på sidan 2047.nu/fll och hjernekraft.org

  • Hackaton med gymnasieelever för ett klimatneutralt Borlänge

    2047 Science Center har under mars 2023 genomfört ett flertal hackatons med elever i årskurs 2 på gymnasiet inom ramen för arbetet med Klimatneutrala Borlänge 2030. Klasserna som deltagit har kommit från Soltorgsgymnasiet, Hagagymnasiet och Ljungbergsgymnasiet.

    Hackatons är en designmetod där deltagare under tidspress tar fram lösningar tillsammans på specifika utmaningar. Metoden kan till exempel användas som tävlingsformat för att skapa datadriven innovation eller för att utveckla nya idéer för att lösa problem.

     

    Arbete för minskade utsläpp från transporter

    Innovationsteamet i projektet Klimatneutrala Borlänge 2030 har under hösten arbetat med olika lösningar för att minska utsläppen ifrån transporter.  Under de hackatons som genomförts fick gymnasieeleverna ett uppdrag kring en av de transportutmaningar som innovationsteamet identifierat. Eleverna fick sedan under ett par timmar jobba med egna lösningar som de tog fram genom en innovationsprocess som leddes av personal från 2047 Science Center. 

     

    Redovisning för experter

    I slutet av varje pass fick eleverna presentera arbetet för experter inom området som sedan gav dem respons och feedback.Under de olika passen har deltagande klasser presenterat sina arbeten för bland andra forskare och utredare vid myndigheterna Trafikanalys och VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och Linköpings universitet samt lokala aktörer som Borlänge Energi, Borlänge kommun och Maserfrakt.

    Syftet med dessa övningar är att göra ungdomarna medvetna om våra samhällsutmaningar samt göra dem delaktiga i arbetet med Klimatneutrala Borlänge 2030. Ett urval av elevernas lösningar kommer att presenteras för projektets innovationsteam och bli ett inspel i projektets fortsatta arbete.

     

    Pedagogiskt koncept för innovationskraft

    Innovationsprocessen som eleverna fick arbeta med utgår från ett pedagogiskt koncept som 2047 Science Center tidigare tagit fram inom ramen för projektet Innovationskraft, vars syfte var att öka elevernas entreprenöriella förmågor och delaktighet i verkliga hållbarhetsutmaningar. Projektet drevs av föreningen Svenska Science Centers och finansierades av Skolverket.

     

    Om Klimatneutrala Borlänge 2030

    Borlänge är en del i Viable Cities satsning Klimatneutrala städer 2030. Detta innebär att Borlänge, tillsammans med 22 andra svenska städer, ska arbeta för att gemensamt hitta lösningar på de stora samhällsutmaningar som klimatomställningen innebär.

    Klimatneutrala Borlänge drivs av ett projektkonsortium som består av Borlänge Energi, 2047 Science Center, Borlänge kommun och ytterligare tio lokala företag och organisationer som är representerade i projektets innovationsteam. Utöver projektkonsortiet är det även ett flertal andra företag och organisationer som skrivit på Borlänges klimatkontrakt. Mer information finns på klimatneutralaborlange2030.se

     

    Artikel om hackaton

    Under ett av passen fick vi besök av en reporter som var intresserad av vårt hackaton. En artikel om arbetet med vårt hackatonprojektet, Klimatneutrala Borlänge 2030 och samhällets utmaningar kring hållbara transporter finns att läsa hos webbtidningen Business News Dalarna.

  • Klimatworkshop med Kata Nylén

    Torsdag 22/9 besökte Kata Nylén Borlänge, inbjuden av 2047 Science Center och Klimatneutrala Borlänge 2030. Under dagen hölls en workshopen med företag och organisationer som söker kunskap om olika mekanismer i omställningsarbetet, och som vill bidra med lösningar på de stora samhällsutmaningar som klimatomställningen innebär. Under workshopen fick deltagarna nya verktyg och insikter i sitt eget hållbarhetsarbete om vad som gör skillnad. Workshopen är en del i Borlänges satsning Klimatneturala Borlänge 2030 inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Målet är ett klimatneutralt och hållbart Borlänge år 2030.

    Texten nedan är en intervju som gjordes med Kata inför besöket.

     

    Vi vet vad som behöver göras men ändå gör vi det inte. Vad beror det på?

    En våg av hetta drar över Europa och England befarar värmerekord i slutet av sommaren. Japan, Kina, Indonesien, Nepal, Pakistan och Indien har drabbats av översvämningar som aldrig tidigare skådats samtidigt som mer än två miljarder människor lider av torka och brist på dricksvatten. Australien har stått i lågor flera år i rad. Glaciärerna smälter och blottar landområden som inte varit i dagen sedan långt innan mänskligheten började befolka jorden. Här hemma kan vi se vattenbrist och översvämningar, förändringar i ekosystemet, fler fästingar och mer pollen. Samtidigt så drabbas allt fler människor av klimatångest.

    Klimatförändringarna är på mångas läppar och såväl företag som privatpersoner talar högljutt om behovet av att agera. Ändå visar undersökningar att det går åt fel håll. Vi agerar inte tillräckligt kraftfullt eller snabbt. Vad beror det på? 

    Kata Nylén är klimatpsykolog, det innebär att hon är legitimerad psykolog med specialisering i organisationspsykologi, till det har hon adderat kunskap om klimat- och hållbarhetsfrågan men också det forskningsfält som kallas klimatspsykologi. Det handlar i grunden om hur vi människor agerar, känner och reagerar i relation till klimatförändringarna. När man läser senaste IPCC-rapporten så ser man att just klimatpsykologi är ett nytt forskningsfält, som omnämns i samma andetag som man konstaterar att mänskligheten behöver mer kunskap om beteendeförändring för att komma till skott med arbetet att på riktigt agera så kraftfullt som vi måste göra. 

     

    Klimatångest – finns det verkligen?

    Vi börjar med frågan om klimatångest. Är det något som faktiskt finns eller är det ett ”hittepåord” som någon skapat för att väcka intresse för frågan? 

     Klimatångest finns och är ett utbrett fenomen i världen, säger Kata. Men den tar sig olika uttryck beroende på var man bor. Människor som bor i de länder som är hårdast drabbade av klimatförändringarna kan se effekterna varje dag, de har kanske sett människors hus bli förstörda eller upplevt att skörden varit dålig i flera år… Där är det mer ”på riktigt”. I en studie som jämförde ungas klimatångest i 10 olika länder såg man att de länder med mest oro för klimatförändringarna var Nigeria, Indien och som redan är väldigt drabbade av klimatförändringarnas effekter. 

    Här i Sverige är klimatångest också ofta förknippat med skuld och skam och en sorg som är jobbig att hantera. Man kan ha en stark oro och vill att något snabbt ska ske, men man upplever samtidigt att omvärlden inte lyssnar. Det här är ett fenomen som oftast har förknippats med barn och unga, men även vuxna drabbas. 

     80% av alla ungdomar i världen är rejält oroade enligt en internationell studie, berättar Kata Nylén. 50% av dem så starkt att det påverkar deras vardag. 

     De barn som växer upp nu behöver hantera osäkerhet på ett helt annat sätt än vad vi behövde göra när vi var små, fortsätter hon. Vi står mitt i en pandemi, krig i Europa, översvämningar och andra oroligheter. Barn idag vet att något kommer att hända, men inte vad och när, och det är inte så konstigt att det skapar oro och otrygghet. Det är svårt nog att vara ung ändå, konstaterar hon. 

    Vi som är vuxna behöver hjälpa våra barn och unga att hantera de här känslorna. Det är centralt att tillåta oron att finnas, att acceptera att man är rädd och det inte är farligt att känna så. Ju mer man försöker ta bort oron desto mer växer den ofta. Däremot måste man också fylla med på positiva känslor, så som intresse, hopp och spänning. Man kan vara orolig samtidigt som man är jätteglad. På samma sätt som det går att känna hopplöshet och hopp samtidigt. 

     

    Vi tycker att vi kan unna oss en resa för att vi slutat äta kött

    Det drar en klimat/hållbarhetstrend över världen, det är självklart jättebra. 

     Men vi måste vara vaksamma så att vi inte faller i psykologiska fällor, varnar Kata Nylén. Vi riskerar att tro att tekniken ska lösa alla utmaningar och att vi som enskilda personer inte behöver göra några förändringar. Vi ser alla hållbarhets-konferenser som en symbol för att mycket utvecklas i rätt riktning och att vi därför kan blunda för annat som sker. 

    Många väljer att skaffa elbil, sluta äta kött, köpa kläder mer sällan och återbruka material. Men sedan unnar man sig ett miljöovänligt beteende som belöning för de uppoffringar man gjort, och gör en flygresa till USA på semestern. Att vi gör ett omiljövänligt beteende som effekt av ett miljövänliga kallas för Neagative spillover effect.

    I en studie där man jämförde ”bruna konsumenter” som fortsätter att göra allt som vanligt och ”gröna konsumenter” som gör massor, de skaffar tygpåsar, äter bara ekologiskt och tänker på miljön hela tiden såg man att deras totala klimatavtryck inte skiljde sig märkvärt. Negative spill over effect kan vara en anledning till att det blir så. 

    De förändringar som krävs är större än så, menar Kata.

    – Vi behöver hitta nya sätt att dela resurser men om cirkularitet någonsin ska bli en verklighet så behöver vi ändra själva förutsättningarna via till exempel lagar, regler och nya sociala normer. Vi behöver få modiga politiska beslut, fortsätter hon. Men det är inte bara upp till politikerna. Företag har lättare att agera modigt än vad politiker har och privatpersoner måste agera både genom att sätta press på politiken, och att själva agera i vardagen.

    Förändringarna behöver med andra ord ske på alla nivåer för att vi ska klara de mål som världen har satt för uppvärmningen. Och beteendeförändringen behöver primärt vara kollektiv. Vi behöver samarbeta och organisera oss.

     

    Borlänge är ett Viable City

    Borlänge har blivit ett sk. Viable City, det innebär att vi ska vara koldioxidneutrala till år 2030. Det är 8 år kvar, och det är mycket som behöver göras. 

    – För att lyckas är det viktigt att hela tiden följa upp resultaten, säger Kata Nylén. Alla behöver veta om insatserna leder till något.

    – Man behandlar klimatfrågan på samma sätt som alla andra frågor där man är van att ha femårsplaner, fortsätter hon. Men det fungerar inte när det gäller klimatet. Vi kan inte kosta på oss att planera och göra strategier i flera år, vi måste jobba med flera spår parallellt, både kort- och långsiktigt. Översvämningar, bränder, stormar och värmeböljor sätter saker ur spel och vi måste planera för att ta hand om effekterna av det samtidigt som vi agerar dagligen. Ställ frågorna ”Vad har vi gjort idag?”, ”Vart ledde det?”, ”Vad gör vi imorrn?”

    Kata tipsar också om att visualiera resultat och aktiviteter för att göra det hela mer verkligt. Visa scenarion… hur kommer området att se ut vid två grader uppvärmning till exempel. Skapa ett gemensamt språk som alla förstår och som kan engagera människor. 

    – Vi behöver också bli mer och mer lokala. Så till alla privatpersoner så vill jag tipsa om att gå ihop med grannarna för att till exempel dela resurser och kanske lämna in medborgarförslag. Lär känna varandra så att ni är förberedda när det uppstår situationer som man klarar bättre tillsammans än ensam. 

     

    Text: Lena Lagestam
    Foto: Karin Boo

     

    Information om Klimatneutrala Borlänge 2030.

    Information om Viable Cities.

     

     

     

Stjärnhimlen under 2023

Nu har vi lagt upp information om vad du kan se på stjärnhimlem 2023. Klicka på Aktuellt på stjärnhimlen för att komma dit. Där får du även tips om appar som kan underlätta ditt planetskådande.

Priser 
ENTRÉ
Barn: 60 kr
Vuxnen: 100 kr
Pensionär: 80 kr
 
PLANETARIET
40 kr/visning + entréavgift
Åldergräns; 6 år och uppåt
 
Ordinarie öppettider
Fram till 16 juni:
Måndag; Stängt
Tisdag–fredag: 10.00-16.00
Lördag: 10.00-17.00
Söndag: stängt
 
Från 17 juni – 18 augusti
Måndag–lördag: 10.00-17.00
Söndag: stängt
 
Stängt följande helgdagar:
Midsommarhelgen
Fredag-lördag 21-22 juni
 

Rgeular opening hours
Until 17 June
Monday: Closed
Tuesday-Friday: 10 am – 4 pm
Saturday: 10 am – 5 pm
Sunday: Closed
 
17 June – 18 August
Monday-SAturday: 10 am – 5 pm
Sunday: Closed
 
Closed the following public holidays:
Friday 21 June
Saturday 22 June
 
 

 

Kontaktuppgifter:
Post- och leveransadress:
Jussi Björlings väg 25
784 32 Borlänge
 
Tel:
0243-79 39 00
Telefonväxeln är öppen under öppettiderna till vänster

E-post:
info@2047.nu

Personal

Faktureringsinformation


2047SC hemsida